onsdag 16 december 2009

David Liljemark listar fem seriefavoriter


Vi har bett några tecknare att lista fem seriefavoriter under 2000-talet. Dessa kommer att presenteras under de närmaste veckorna. Först ut är David Liljemark, skapare av klassiker som "Susanna och Bo" och det senaste mästerverket, "Boltzius":


”Om någon ännu påstår att självbiografi i serieform blott var en övergående nittiotalsfluga, är den ungefär lika galet ute som de som trodde att rocken var en dagslända som inte skulle överleva femtiotalet. Under 00-talet har flera av seriegenrens storverk publicerats, och detta är bara några av mina personliga favoriter, här listade i kronologisk ordning:

Åsa Grennvall: ”Sjunde våningen” (Optimal, 2002) Sällan har mekanismerna bakom mäns våld mot kvinnor skildrats så smärtsamt, tydligt och gripande. En av de verkligt stora serieromanerna, som inte lämnar någon läsare oberörd.

Coco Moodysson: “Coco platina titan total” (Optimal, 2002) En av de starkaste albumdebuterna någonsin och en ständig källa till inspiration. Missa heller inte ”Aldrig godnatt” (Kartago, 2008). Fullständig närvaro och linjekänsla.

Mats Jonsson: ”Pojken i skogen” (Galago, 2005) Det kärlekstörstande popsnöret från indieklassikern ”Hey princess” (2002) återkommer med en uppgörelse med sin uppväxt, en tour-de-force utan dess like. När man inte tror det kan bli bättre, lägger Jonsson i överväxeln ytterligare. Jag vet inte om jag har hämtat mig än.

Steffen Kverneland & Lars Fiske: ”Olaf G.” (Optimal, 2007) Fiskes & Kvernelands fascination inför Olaf Gulbrandsen är folkupplysande och smittsam. Seriekänslan är total och teckningarna raffinerade. De lyckas t.o.m. vara ännu roligare, då de i Kanon #1-3 tar sig an Kurt Schwitters, Edvard Munch och August Strindberg. Världsklass.

Simon Gärdenfors: ”Simons 120 dagar” (Galago, 2008) Simon G är en genre- och mediumfri allkonstnär av rang, som här inte bara ägnat sig åt ett stycke kvartalslång skabrös performancekonst, utan också förmått omsätta det i ett stycke utmärkt litteratur som är både mycket underhållande, i viss mån förfärande och tillika oväntat rörande. Räkna kallt med fler storverk under nästa decennium.

/DL”

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar